Fordonsvård i hållbarhetsredovisningen

Varför fordonsvård dyker upp i hållbarhetsarbetet

Frågan kommer oftast utifrån. En större kund skickar en leverantörsenkät, en kommun ställer miljökrav i en upphandling eller ledningen vill att bilpolicyn ska hänga ihop med företagets klimatmål. Då visar det sig att bilarna tvättas lite här och där, att ingen vet hur mycket vatten som går åt och att kvittona ligger i förarnas plånböcker.

Fordonsvården är en liten del av en fordonsflottas miljöpåverkan. Bränsle eller el, däck och själva bilarna väger tyngre. Men tvätten är en av få poster där ni har ett tydligt val mellan metoder med olika påverkan. Dessutom är det ganska enkelt att få fram siffror. Tvättvatten från bilar innehåller tungmetaller och olja. Malmö stad påpekar att vatten som rinner till dagvattenbrunnar går vidare orenat ut i vattendrag. Det gör tvättmetoden till en relevant miljöfråga, inte bara en kostnadsfråga.

Fyra slags uppgifter som är värda att samla

Börja med det som går att mäta eller uppskatta med rimlig säkerhet. Det här är vad en fordonsansvarig normalt kan begära av sin leverantör eller räkna fram själv:

Vattnet är det tydligaste måttet. Kemikalier och avfall beskrivs bäst i ord: vilka medel, var smutsen hamnar och hur den tas om hand. Transporterna är ofta den del som glöms bort. När personalen kör till en tvätthall och väntar blir det körsträcka och arbetstid som sällan syns i någon redovisning.

Vatten: så redovisas det i ESRS E3

För företag som rapporterar enligt de europeiska standarderna är vatten ett eget område, ESRS E3. I de förenklade standarder som EU-kommissionen antog den 3 juli 2026, byggda på EFRAG:s tekniska råd från november 2025, redovisas vatten i kubikmeter. Förbrukningen beräknas som uttag minus utsläpp, enligt EFRAG:s kunskapsbank. De förenklade standarderna ska enligt Linklaters användas för räkenskapsår från 1 januari 2027 och får användas redan för 2026, så kontrollera vilken version som gäller för ert räkenskapsår.

För de flesta företag är vattnet från biltvätten för litet för att vara väsentligt i en CSRD-rapport. Det betyder inte att det saknar värde. I en frivillig redovisning, en leverantörsenkät eller ett upphandlingssvar är det konkret och lätt att förstå. Ett räkneexempel: med cirka 2 liter per bil blir 100 tvättar ungefär 200 liter, alltså 0,2 kubikmeter. Mer om hur mycket olika metoder förbrukar finns i artikeln om vattenförbrukning vid biltvätt.

Köpta tjänster som biltvätt i klimatredovisningen

I klimatredovisning enligt GHG-protokollet hamnar en köpt tvättjänst i scope 3, kategori 1, som omfattar inköpta varor och tjänster. Tjänster räknas där som immateriella produkter, på samma sätt som till exempel extern städning. Enligt GHG-protokollets vägledning finns fyra sätt att beräkna utsläppen:

• Leverantörsspecifik metod: leverantören lämnar egna uppgifter om utsläppen för just era tvättar. Mest exakt, men kräver att leverantören faktiskt har räknat.
• Hybridmetod: ni kombinerar leverantörens uppgifter (till exempel körsträcka och energi) med genomsnittliga faktorer för resten.
• Genomsnittsdatametod: ni utgår från mängden köpt (till exempel antal tvättar) och multiplicerar med en genomsnittlig faktor per enhet.
• Utgiftsbaserad metod: ni multiplicerar vad ni betalat för tjänsten med en genomsnittlig faktor per krona för branschen. Enkelt, men siffran följer priset och inte hur tvätten går till.

För en liten post som biltvätt räcker ofta den utgiftsbaserade metoden. Svagheten är att en dyrare leverantör ger högre utsläpp på pappret även om metoden är snålare. Vill ni visa skillnaden mellan metoder behöver ni därför uppgifter från leverantören, åtminstone hur den tar sig till er och ungefär hur långt. Vi har inte hittat någon etablerad emissionsfaktor för biltvätt och anger därför ingen klimatsiffra per tvätt.

En sak är lätt att missa. Om era egna bilar körs till en tvätthall är det bränslet för de resorna som syns i redovisningen. Det hamnar då normalt i scope 1 för bilar som företaget äger eller kontrollerar, enligt GHG-protokollets företagsstandard. Att slippa de körningarna är en verklig förändring, även om den sällan blir stor i siffror.

Hållbarhetsrapportering: krav som kan gälla er

CSRD infördes i svensk rätt genom ändringar i årsredovisningslagen som trädde i kraft den 1 juli 2024. Sedan dess har EU beslutat att begränsa kraven till betydligt färre och större företag. Sverige arbetar med att föra in ändringarna i svensk lag. Förslaget finns i SOU 2026:27, men i oktober 2026 hade regeringen ännu inte lämnat någon proposition. Vilka företag som är skyldiga att rapportera och vilka datum som gäller går vi igenom i vem omfattas efter omnibus.

För de flesta små och medelstora företag är den praktiska frågan en annan: vad svarar vi när en stor kund eller en kommun frågar? Där räcker det långt med ett ärligt och kort underlag. Kommuner ställer dessutom egna miljökrav i sina upphandlingar, vilket beskrivs i upphandla fordonstvätt. Vill ni förstå vad som faktiskt följer med tvättvattnet finns en genomgång av tungmetaller och olja i tvättvattnet.

Så skriver ni avsnittet i praktiken

1. Bestäm omfattningen: vilka bilar, vilka verksamheter och vilken period redovisningen gäller.
2. Samla underlag från leverantören: antal tvättar per månad, metod, vattenmängd per tvätt, kemikalier och hur avfall hanteras.
3. Komplettera med egna uppgifter: om bilar fortfarande körs till tvätthall, ungefär hur långt och hur ofta.
4. Skriv vad som är mätt och vad som är uppskattat. En uppskattad vattenmängd per bil är fortfarande en uppskattning.
5. Beskriv metoden i en eller två meningar, så att läsaren förstår varför siffran ser ut som den gör.
6. Spara underlaget, så att samma siffror kan tas fram nästa år och jämföras.

Undvik att överdriva. En mening som "vår fordonsvård sker med vattensnål handtvätt utan avrinning till dagvatten, cirka 2 liter per bil enligt leverantören" är mer trovärdig än stora ord om klimatneutralitet. Granskare och kunder känner igen skillnaden.

Hållbarhet handlar inte heller bara om siffror i en rapport. Hur bilarna ser ut när de står hos kunden säger något om hur företaget sköter sina saker, vilket vi resonerar om i servicebilen som varumärke. Ett rent och välskött fordon håller dessutom längre i gott skick, vilket märks när en leasingbil ska lämnas tillbaka.

Vad vi kan lämna som leverantör

Vi tvättar för hand på er egen parkering med cirka 2 liter vatten per bil och miljöcertifierade medel. Inget rinner ner i brunnen. Smutsen fångas i grå mikrofiberdukar som tvättas hos en industritvätt med oljeavskiljning. I Malmö kommer vi med El-lastcykel och i Lund med omnejd med skåpbil. Era bilar behöver alltså inte köras någonstans.

Vi lämnar miljöunderlag på begäran med antal tvättar, uppskattad vattenmängd och hur vi har tagit oss till er. En månatlig miljörapport per kund är under uppbyggnad i kundportalen. Siffrorna är våra egna uppskattningar och inte granskade av tredje part. Det skriver vi också ut i underlaget. Vill ni se hur metoden fungerar steg för steg finns en beskrivning under så fungerar det.