Krav på hållbarhetsrapportering: vem omfattas efter omnibus?

Den här texten är en lägesbild per den 19 oktober 2026. Reglerna har ändrats flera gånger på kort tid och kommer att ändras igen när riksdagen fattar beslut. Läs den som en karta över vad ni ska kontrollera, inte som juridisk rådgivning.

Läget i korthet

Uppgifterna kommer från riksdagen, SOU 2026:27, regeringens remiss och advokatbyråernas genomgångar av direktivet. När vi sökte i riksdagens dokument den 19 oktober 2026 fanns ingen proposition om de nya gränserna. Titta på regeringen.se och riksdagen.se för det senaste.

Vilka företag som måste rapportera

Enligt ändringsdirektivet omfattas EU-företag som i genomsnitt har fler än 1 000 anställda och en nettoomsättning över 450 miljoner euro. Båda villkoren ska vara uppfyllda, enligt advokatbyrån AKD:s genomgång. För företag utanför EU finns särskilda regler som bygger på omsättningen inom EU och på storleken hos dotterbolag eller filialer här.

Utredningen bakom SOU 2026:27 utgår från att de svenska reglerna inte ska gå längre än direktivets miniminivå. Den föreslår att kravet ska gälla företag som under vart och ett av de två senaste räkenskapsåren haft i medeltal fler än 1 000 anställda och en nettoomsättning på mer än 4,9 miljarder kronor, samt moderföretag i koncerner som på motsvarande sätt överskrider gränserna. Utredningen räknar med att cirka 150 till 200 svenska företag hamnar över gränserna. Enligt direktivet får länderna undanta företag som redan har börjat rapportera men hamnar under de nya gränserna för räkenskapsåren 2025 och 2026. Utredningen föreslår att de nya reglerna ska tillämpas från räkenskapsår som inleds den 1 januari 2026 eller senare. Hur det blir avgörs av den slutliga lagen.

Den praktiska följden är tydlig. Ett städbolag, en VVS-firma eller en fastighetsförvaltare med några tiotal servicebilar omfattas inte av kravet att själv upprätta en hållbarhetsrapport enligt CSRD. Det gör inte heller de flesta kommunala bolag. Kommuner kan ändå ha egna krav på miljöredovisning. De ställer också miljökrav när de köper tjänster, se upphandla fordonstvätt.

Vanliga missförstånd

• "Vi har några hundra anställda, så vi måste rapportera." Efter omnibus går gränsen på EU-nivå vid fler än 1 000 anställda och över 450 miljoner euro i nettoomsättning. Tidigare regler kan ha sett annorlunda ut, så kontrollera vad som gäller för just ert räkenskapsår.
• "Uppskovet betyder att kraven försvinner." Uppskovet från 2025 sköt fram rapporteringen för vissa företag, enligt Förvis Mazars. Det var omnibus som sedan minskade antalet företag som omfattas.
• "Vi omfattas inte, så vi behöver inte göra något." Kunder, banker och kommuner kan ändå fråga. Skillnaden är att ni bestämmer hur mycket ni lämnar.
• "Klimatsiffror måste vara exakta." Ingen förväntar sig mätta värden för varje inköpt tjänst. Det viktiga är att ni säger hur siffran är framtagen.

Om ni inte omfattas: frågor från kunder i värdekedjan

Stora företag som rapporterar behöver uppgifter om sin värdekedja, alltså även om sina leverantörer. Därför kommer enkäterna. Omnibusdirektivet innehåller ett skydd för mindre företag i värdekedjan: företag med högst 1 000 anställda får avböja frågor som går längre än vad den frivilliga standarden innehåller. Det rapporterande företaget får inte heller kräva mer genom avtal, enligt AKD:s genomgång. SOU 2026:27 föreslår att ett sådant avtalsvillkor ska vara ogiltigt i svensk rätt.

Skyddet gäller frågor för hållbarhetsrapporteringen. En kund får fortfarande ställa andra krav, till exempel i en upphandling eller i sin egen inköpspolicy. Den frivilliga standarden antogs av EU-kommissionen den 3 juli 2026. Enligt Linklaters gäller skyddet mot de stora rapporterande företagen från räkenskapsåret 2027. Exakt vilka uppgifter som ryms i standarden och hur den svenska lagen formulerar skyddet bör ni kontrollera med er revisor innan ni hänvisar till det.

Att ni får avböja betyder inte att det alltid är klokt. En kort, ärlig sammanställning om er fordonsflotta och era inköpta tjänster kostar lite och kan vara det som avgör en affär. Vilken data om fordonsvård som är rimlig att ta med beskriver vi i pelarartikeln om fordonsvård i hållbarhetsredovisningen.

Så avgör ni er egen situation

1. Räkna medelantalet anställda under räkenskapsåret, på bolags- och koncernnivå.
2. Ta fram nettoomsättningen och räkna om till euro med den kurs er revisor använder.
3. Kontrollera om bolaget redan har lämnat en hållbarhetsrapport enligt de regler som gällt sedan 1 juli 2024. Övergångsreglerna kan skilja sig för dem.
4. Om ni är dotterbolag: fråga moderbolaget hur koncernen rapporterar och vilka uppgifter de behöver från er.
5. Gå igenom de leverantörsenkäter ni fått och notera vilka frågor som rör hållbarhetsrapportering och vilka som är vanliga inköpskrav.
6. Stäm av med er revisor eller redovisningskonsult när den svenska lagen är beslutad.

Vad ni kan svara en kund som frågar

Många enkäter frågar om samma saker: energi, transporter, avfall, vatten och kemikalier. För fordonsflottan är bränsle eller el den stora posten. Fordonsvården är liten, men den är lätt att beskriva konkret. Ett bra svar säger vilken metod som används, hur mycket vatten det ungefär rör sig om och vart smutsen tar vägen. För den som vill förstå vattenfrågan bättre finns en jämförelse av vattenförbrukning vid biltvätt.

• Svara på det ni vet och skriv vad som är uppskattat.
• Hänvisa till leverantörens underlag i stället för att räkna fram egna siffror.
• Lova inga klimatsiffror som ingen har räknat på.
• Spara svaren, så att ni kan svara likadant nästa gång.

När ni köper fordonsvård av oss kan ni få miljöunderlag på begäran: antal tvättar, uppskattad vattenmängd på cirka 2 liter per bil och hur vi har tagit oss till er, med El-lastcykel i Malmö och skåpbil i Lund med omnejd. En månatlig miljörapport per kund är under uppbyggnad i kundportalen. Det är våra egna uppgifter, inte certifierade siffror, men de räcker långt för att svara på en kundenkät. Mer om tjänsten finns under tjänster.