Vad innehåller tvättvattnet från en bil?

Det som sitter på bilen följer med vattnet

En bil som rullar i stadstrafik en vecka samlar på sig mer än damm. Det grå lagret på bakluckan och den bruna hinnan på fälgarna är en blandning av partiklar från vägbanan, från andra fordon och från bilen själv. När bilen tvättas löses allt detta upp och följer med vattnet. Mängden och sammansättningen varierar med årstid, körsträcka och var bilen körs.

Naturvårdsverkets tillsynsvägledning om fordonstvättar från 2024 beskriver att föroreningarna kommer från fordonet, vägbeläggningen, däcken och tvättkemikalierna. Vägsmutsen innehåller enligt vägledningen bland annat däckpartiklar, metaller, asfalt, olja, salt och sand. Uppdelningen är praktisk eftersom varje källa kräver olika åtgärder.

Varifrån metallerna och oljan kommer

Malmö stad lyfter särskilt att tvättvatten från bilar innehåller tungmetaller och olja. Länsstyrelsen Skånes undersökning av dagvatten i Helsingborg pekar på att koppar vid stora vägar typiskt kommer från bilarnas bromsbelägg. Rapporten nämner också tvätt av bilar bland källorna till föroreningar i dagvatten. Bilar med mycket stadskörning, som servicebilar och hemtjänstbilar, bromsar ofta och får därför mer bromsdamm på fälgar och nedre delar av karossen.

Elbilar använder ofta motorbromsning i stället för de mekaniska bromsarna, men däck och vägsmuts finns kvar. Hur en elbil tvättas på ett skonsamt sätt beskriver vi i Så tvättas en elbil utan risk.

Vart tvättvattnet tar vägen

Vad som händer med föroreningarna beror helt på var vattnet rinner. I en tvätthall går vattnet via slam- och oljeavskiljare till spillvattennätet och reningsverket. Helsingborgs miljöförvaltning skriver att alla större fordonstvättar i Helsingborg har rening av tvättvattnet och att alla gör det själv-hallar har slam- och oljeavskiljare anslutna till kommunens reningsverk. Enligt samma källa har Naturvårdsverket satt gränsvärden för hur mycket metall och olja tvättvattnet från en fordonstvätt får innehålla.

På en gata eller parkering rinner vattnet i stället till en dagvattenbrunn. Enligt Malmö stad går det sedan orenat ut i vattendrag. En miljöinspektör i Malmö har i SVT Skåne 2013 beskrivit hur det hamnar i Risebäcken och Öresund. Skillnaden mellan dagvatten och spillvatten och vad reglerna säger om tvätt på gatan går vi igenom i Får man tvätta bilen på gatan, hemma eller på uppfarten?.

En avskiljare fungerar bara om den sköts. Slam och olja samlas i den och måste tömmas med jämna mellanrum. Kommunerna ställer olika krav på kontroll. Habo kommun kräver till exempel i sina riktlinjer för verksamheter att anläggningar med fler än 5 000 tvättar per år provtar årligen. Om ni använder en tvätthall för företagets bilar är det rimligt att fråga när avskiljaren senast tömdes och om anläggningen provtar sitt utgående vatten.

Det finns också ett mellanläge som ofta glöms bort: tvätt inomhus i ett garage eller en verkstad utan avskiljare. Där går vattnet visserligen till spillvattennätet, men olja och metaller når reningsverket utan att ha fångats upp först. Det är därför kommunerna brukar kräva avskiljare även för mindre tvättplatser. Kontrollera med miljöförvaltningen i er kommun innan ni börjar tvätta i en lokal som inte är byggd för det.

Vad undersökningarna säger och inte säger

En ofta citerad svensk genomgång är Biltvättsrapporten 2016, som konsultföretaget re:profit tog fram tillsammans med Svensk Bensinhandel. Rapporten uppskattar att hälften av alla biltvättar sker utanför kontrollerade anläggningar. Den konstaterar också att kontrollerade anläggningar har blivit bättre sedan början av 2000-talet och i genomsnitt ligger i nivå med Svanens krav på tungmetaller och olja. Naturvårdsverket skriver i sin tillsynsvägledning att VA-huvudmännens undersökningar från 2016 är jämförbara med Svanens kriterier men inte når upp till dem i alla parametrar.

Rapporten betonar samtidigt att det statistiska underlaget och de kemiska undersökningarna visar stor variation. Det är värt att ha med sig när man läser siffror om biltvätt i pressmeddelanden. En enskild tvätt kan ge mycket små eller ganska stora utsläpp beroende på bil, smuts, medel och underlag. Det som går att säga säkert är riktningen: ju mer vatten som rinner orenat till dagvattnet, desto mer av föroreningarna hamnar i naturen.

Så minskar ni utsläppen från era bilar

Det finns tre sätt att påverka hur mycket som hamnar i vattnet: hur ofta och när bilarna tvättas, vilka medel som används och vart smutsen till slut tar vägen.

• Tvätta regelbundet. Smuts som får sitta länge bakar fast och kräver starkare medel. Ett jämnt intervall gör varje tvätt lättare.
• Var noga på vintern. Vägsalt och slask fastnar på underrede och nedre delar. Läs mer i Tvätta bilen på vintern.
• Välj milda medel. Sjöbo kommun skriver i sin information till privatpersoner att vanligt diskmedel eller såpa ofta räcker. Starka avfettningsmedel bör bara användas där vattnet går till rening.
• Låt inte vattnet rinna till dagvattnet. Tvätta i en hall med avskiljare eller med en metod där vattnet inte når brunnen.
• Fråga leverantören vart smutsen tar vägen. Smutsen försvinner inte. Den hamnar i ett slamfång, i en duk eller i naturen.
• Åtgärda läckage. En bil som droppar olja förorenar varje gång den tvättas och varje gång det regnar.

Så tar vi hand om smutsen

Vi tvättar med cirka 2 liter vatten per bil och miljöcertifierade medel. Smutsen tas upp av grå mikrofiberdukar som viks till åtta sidor. Varje ren sida används för ett svep och därefter byter vi till en ny duk, så att smutsen inte dras runt över lacken. Inget rinner ner i brunnen. Dukarna tvättas hos en industritvätt med oljeavskiljning, där föroreningarna tas om hand i en anläggning som är byggd för det.

Hur lite vatten metoden kräver jämfört med andra sätt att tvätta beskriver vi i Hur mycket vatten går åt när man tvättar en bil?. Vad som mer kännetecknar en miljövänlig biltvätt har vi samlat i en egen artikel. Den som vill se metoden i praktiken hittar en kort beskrivning under miljö på startsidan. Miljöunderlag skickar vi på begäran.